Livet är en gåva.
Säg den som inte glömmer bort ibland, att varje dag är en gåva?
Tacksamhet är hjärtats minne och om vi börjar dagen med ett tack och slutar dagen lika så har jag märkt att, det ger glädje i ens liv om att finnas till.
Ödmjukhet till livet och det som getts oss, tro på sig själv och sin egen förmåga att, kunna sprida hopp runtom sig i stället för missmod är något som ger dig själv och andra en bättre dag.
Så länge vi är självupptagna, kan vi inte tillföra någon, någonting, men om vi är öppna och ser andra och ger av oss själva, kan vi kanske förbättra en bit av ”världen”
Det finns alltid de som är, avundsjuk på det ena eller andra, men det är de själv som mår sämst och man skall inte låta det ta, vår glädje och lycka ifrån oss.
Att möta människor med kärlek är det bästa vapen vi har och räcker inte det, så får vi låta det vara.
Delar ännu en gång Fransiscus bön ... den säger allt!
O Herre, gör mig till ett redskap för din frid.
Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förlåtelse.
Där oenighet finns, låt mig få komma med enighet.
Där tvivel finns, låt mig få komma med tro.
Där osanning finns, låt mig få komma med sanning.
Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hoppet.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädjen.
Där mörker finns, låt mig få komma med ljuset.
O gudomlige Mästare,
låt mig sträva inte så mycket efter att bli tröstad, som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskad, som att älska.
Ty det är genom att ge, som man får,
genom att förlåta, som man blir förlåten,
och genom att dö, som man uppstår till det eviga livet.
Ha en fin och trevlig höst!
Agneta
(eget foto)

